tisdag 9 mars 2010

Spring?

I'm sorry Heather, this blog entry will be in Swedish.

Av någon himla anledning har jag varit otroligt dålig på att skriva i min blogg sen jag lämnade USA.
Mycket har hänt, men har inte riktigt känt någon lust för att skriva.
Det finns ju ingen garanti att jag kommer fortsätta efter detta, men nu fick jag ett ryck att skriva lite.

Sportlovet är avslutat, tyvär. Det var ett riktigt bra lov i år.
Lördag morgon, det var dagen som äventyret startade.
Påbörjade resan med familjen Perbo runt halv nio. Vi skulle till Transtrand, där jag konfirmerades 2007. Aldrig förut hade jag träffat mamman i familjen, och inte heller varit i Transtrand utan att det var läger. Spännande!
Hammarbykyrkan hade bokat upp Fjällgården, så mycket nytt folk väntade.
På vägen stannade i Hedemora hos farföräldrarna och åt en mycket god lunch.
Resan gick som den skulle och innan vi åkte upp till fjällgården så hyrde vi skidor hos Topski.
Vilken service! Otroligt duktiga och snälla var dem. Och som lillasystern i familjen påpekade så var skidorna riktigt snygga för att vara uthyrningsskidor, t.om hjälmen var snygg.

Äntligen uppe vid Fjällgården. Det kändes inte som att jag var där. Det tog en stund att sjunka in. Vi bäddade och åt en riktigt god Lasange till middag. Efter efterrätten så började det sakta sjunka in vart jag faktiskt befann mig. Lagom till andakten. Så lyckan var inte långt ifrån fulländad. Kvällen avslutades med kortspelet Banka bäver med tre ev. konfirmander (om jag blir fadder i sommar)

Vi vaknade kl 7 för att vara påklädda inför morgonbönen och sedan frukost.
Mmmh frukosten där är fantastisk, havregrynsgröt och massa olika sorters nybakat bröd som även blev matsäck. Sedan var det bara att köpa liftkort och ut i backen.
Första åket kan jag inte påstå var särskilt proffsigt. Men sedan gick det bara bättre och bättre.
Dagen efter var jag proffs. Kläppens(I Sälen)backar är riktigt bra. Lite skillnad från hovfjället och sunne ;) Vilket man visserligen inte ska klaga på, riktigt fina backar där med, bara lite få.

Tredje och sista dagen var det dags för längd. Första gången på över 10 år, om det ens räknas.
I upprörd vind och knappt några spår bar det av ut på fjället. Allt som allt körde vi ca 1 mil och det var Jätte roligt! Jag ramlade flera gånger ,men det gjorde inte så mycket. Otroligt roligt var det ändå. Efter underbara dagar var det dags för hemförd.
Tre utslagna tjejer i baksätet kan jag lova. Stannade även nu i Hedemora, fast för en otroligt god middag. Mumma vilken kock till farmor. Hemma i vårberg vid halv 12 och direkt i säng för att sedan åka till Lysvik dagen efter där det väntades mer skidåkning.